Är du en estetisk analfabet?

Nea Elyoussoufi som driver bloggen PEDAGOG INSPIRATION bad mig skriva något som intresserar mig, ja gissa, det handlar om Estetik. Nu finns där ett inlägg som jag kallar Estetisk analfabet. Här är länken dit, läs, dela och kommentera gärna.

Tack för förtroendet Nea och för ditt fantastiska arbete att dela kunskap! För varje dag under december lägger Nea upp ett nytt intressant ämne där några av alla fantastiska barnskötare, rektorer, verksamhetsutvecklare, förskollärare, pedagogistor, IKT-stödjare, ateljeristor m fl i våra förskolor delar med sig av sina erfarenheter.

Nedanför bilden hittar du tre sätt att vässa din estetiska kompetens. Lycka till!

Perspektiv

Tre sätt att vässa din estetiska kompetens


1. Träna seendet – luftteckna, måla med vatten, rita med fel hand, blunda och rita, kolla
mellanrum, rita i sanden med stor pinne, klottra med ritkol.


2. Härma barnen i ritandet, i dansen, i att hitta-på-ord och att klämma-lukta-känna-
smaka på allt


3. Måla, rita, dansa, sjung, skulptera på DITT sätt i minst 5 minuter varje dag. Strunta i
vad andra tycker!

Estetik i en hållbar framtid

Igår var det äntligen dags för konferensen Förskola21 – en så viktig mötesplats för inspiration och kompetensutveckling inom förskolan, anordnad av Meet in Grid för andra året, den här gången på Münchenbryggeriet. Och jag hade förmånen att få bidra som föreläsare med föreläsningen Estetik i en hållbar framtid!

Upprinnelsen till föreläsningen var mina egna funderingar hur vi som pedagoger kan möta barnen i klimatfrågan. Pedagoger i förskolan har den stora förmånen och enorma möjligheten att bidra positivt till barnens framtid. Och det känns så viktigt att vi tar tillvara på det. De här frågorna var min utgångspunkt:

Här kan du ladda ner hela föreläsningen som PDF.

Jag tänker att alla har möjlighet att bidra från sitt håll och detta är mitt bidrag utifrån min konstnärliga horisont och mitt starka beroende av Naturen.

Tack till Katinka Vikingsen, projektledare för Förskola21, som förstår kreativitetens och konstens sprängkraft och som gav mig förtroendet. Kolla gärna in appen Förskola21 där du kan hitta massor av kompetensutveckling!

Tack till alla er som lyssnade! Hoppas att föreläsningen kan inspirera till fortsatt arbete med de estetiska språken tillsammans med naturen.

Berätta gärna hur det går! Eller hör av dig med dina egna tankar.

Vad är ett blad?

Det digitala möter det estetiska. En workshop tillsammans med Kvasar Makerspace i estetiska och digitala lärprocesser.

I en estetisk och digital lärprocess möter vi 20 pedagoger från förskolan för att undersöka blad.

I tisdags var bilen fullastad med material som tusch, ritkol, pennor av olika kvalitet, lera, svarta, vita, stora, små papper, wifi-puck (digitalt mikroskop), ficklampor, musik och framförallt massor av BLAD. Det var tidig morgon och mitt uppdrag var en workshop med pedagoger i Sundbybergs stad tillsammans med Amanda Edin och Pelle Falk från Kvasar Makerspace. Syftet var att föra in undersökandet av wifi-pucken i en estetisk läroprocess. En spännande utmaning!

Vad är ett blad? Jag mötte 20 förväntansfulla pedagoger som tog sig an frågan från alla tänkbara vinklar som jag erbjöd. Min tanke var att deltagarna skulle se på ett blad precis som ett barn ser på bladet för första gången. Vad gör barnen, frågade jag. Svaret blev naturligtvis att barnen känner på bladet, luktar på det, smakar, tittar och kanske skakar på det för att höra om det låter. Ja, där började vi undersökandet. I sinnena. Testa själv att blunda och låt handen och fingrarna undersöka bladet.

De estetiska materialet jag valt gick i en svart/vit grafisk stil. Detta för att pedagogerna lättare skulle kunna fokusera på strukturer, linjer, mönster, ytor i bladet och kunna jämföra olika blad.

Med mikroskopet kunde de förstora både bladets strukturer och de strukturer som uppstod när de använda de estetiska materialen. Det blev en flerdimensionell syn på vad ett blad är med många upptäckter, bl a fastnade en bladlus på film, strukturer och mönster i bladen såg ut som jorden uppifrån när vi tar hjälp av Google Earth. En pedagog konstaterade att vi hade jobbat med hela läroplanen när vi var färdiga.- I det lilla enkla kan allt rymmas. En annan pedagog upptäckte att när hen ritade av det förstorade bladet blev hen tvungen att titta noggrannare på hur det verkligen såg ut. De estetiska materialen och de digitala understödde verkligen varandra i undersökandet av Vad är ett BLAD.

Här nedan kan du se de övningar vi arbetade med, en materiallista och referenser att lära mer. Testa – och berätta gärna hur det gick!

https://tuvhav.files.wordpress.com/2019/09/workshop-blad.pdf

Estetik i förskolan på SETT2019

Att få föreläsa på SETT dit SkolSverige vallfärdar varje år kändes stort. Och att få tala om det mitt hjärta bultar för kändes större. Att känna efteråt att det här gick nog bra i alla fall, kändes bultande störst. För visst vill vi göra skillnad. Då kan den den där malande rädslan för att misslyckas slänga sig i väggen. Tack alla som kom och lyssnade! Här kommer min föreläsning som PDF från min Power Point.

estetik-i-focc88rskolan-eva-tuvhav-gullberg.pdf

Vad händer i ateljén?

Samma lyckokänsla infinner sig varje gång jag går uppför stigen till den mäktiga byggnaden på bergets topp. En fästning med metertjocka väggar. Och hör och häpna en vallgrav. Nedanför breder Stockholms skärgård ut sig med hav, öar och måsar. Här i Ateljéhuset Redutten har jag min ateljé.

Ateljén är min skaparverkstad. Här samsas lera, dockhuvuden, lim, vax, saxar, batterier, makey-makey, muttrar, ekollon, slagmetall, motorer och borrar. De ligger där snällt tills jag behöver dem.

Boken Make Ink gav mig i höstas en kreativ kick att tillverka tusch av allt jag kunde hitta i naturen. Det bubblade, luktade, hälldes upp på glasflaskor i min ateljé. Jag var alkemist, häxa och uppfinnare – allt på samma gång. När första snön la sig övergick jag till att testa digital teknik med konstnärliga ambitioner varvat med att lyfta fram sköra embryon till smycken av spetsduk.

Konstnärliga processer har sin egen logik som jag förstår först efteråt. Under tiden är det bara att lyssna och lyda infallen, ett kreativt flow där tid och rum upphör. I den kreativa väven ingår också tvivel, sorg och sårbarhet. Mörkret ger sig tillkänna när kreativitetens strålkastare är påslagna.

Lägger slagmetall på ett lerhuvud.

Genom egen erfarenhet vet jag att det konstnärliga kan vara livsavgörande. Jag vill kunna förmedla det till andra med alla till buds stående medel; vetenskapliga argument, konst, praktik och erfarenhet. Därför tar jag tåget till Kalmar och Linnéuniversitetet en gång i månaden. Kursen Digitala och analoga berättelser är min fortbildning i estetik.

I ateljén surrar därför uttryck som mediering, distribuerad design, mimetiska principer och narrativ fiktion som får min hjärna att ömsom skrynkla ihop sig till ett russin och ömsom slå volter av glädje. Mellan de teoretiska resonemangen vrålar från högtalaren Lady Gaga, Amy Winehouse eller Freddy Mercury till min kropp: DANSA! Teorierna behöver dansa för att jag ska förstå.

Vissa saker processar jag över långa tidsspann som t ex min medverkan i Förskola21,  Förskolepodden – vi pratar förskola  eller som SETT-mässan i april. Det är egentligen så ofattbart läskigt (och roligt) att det hela behöver värka fram över tid. Jag ska föreläsa om Estetik i förskolan på SETT men också ha en slags ateljé där. Nu går jag och samlar stoff till föreläsningen och funderar hur jag ska utforma platsen där andra ska få uttrycka sig. Idag köpte jag 1380 svarta prickar och en prickig tunika. Hoppas de kan komma till användning.

Tio av de tjugo konstnärerna här på Redutten är involverade i ett Skapande skola-projekt som jag är projektledare för. Grupper med barn och elever från Vaxholm vandrar till bergets topp, möter en av konstnärerna och får uttrycka sin kreativitet i måleri, skuggspel, ljusverkstad mm. Att göra skillnad i en ung människas liv genom att möta det konstnärliga är stort.

Som alla med egen verksamhet fylls dagar även av pappersjobb, planera föreläsningar och workshops, möten, mail, uppdatera hemsidan, inköp osv.

När jag så släntrar nedför stigen från Redutten lämnar jag kvar min skaparhjärna på en av hyllorna. Den vilar tryggt bland lavar, plastankor, vax och slagmetall. Då kan jag gå hem för att baka bullar, klappa katterna, prata med mannen eller se på Första dejten på TV. Ja, helt enkelt vara en nästan helt vanlig människa utan min skaparhjärna.

I morgon blir det nya kreativa äventyr…

Estetik och skapande

Ny video publicerad i kostnadsfria appen Förskola21! Den här filmen handlar om ett samtal kring skapande & estetik i förskolan mellan mig och Katinka Leo, projektledare på Förskola21.

Filmklipp från appen Förskola21

Om du laddar ner appen Förskola21 så kan du, eller tillsammans med dina kollegor, se hela videon. Den avslutas med några bra frågor att reflektera kring i arbetslaget eller alldeles på egen hand.

Introduktion i måleri

Vi har introduktion i måleri för de allra yngsta. Kalle målar med rött. Stort och yvigt på pappret. Det kommer färg på handen. Han tittar på det röda och sen på mig. Jag nickar uppmuntrande. Han tar penseln och drar ut den röda färgen på handen.

Vad händer med Kalle i det ögonblicket? En ny upptäckt. Han kan styra den röda färgen, färgen är kall, penselhåren kittlar lite, handen förändras. Hans sinnen taggas. Han tittar på mig igen. Jag ler tillåtande. Han fortsätter sin röda upptäcktsfärd. Ganska snart är han färdig. Jag föreslår att vi ska gå och tvätta penseln.

Vi går till handfatet. Kalle har penseln med den röda färgen i ett stadigt grepp. Ordlöst kommunicerar han med hela kroppen. Ögonkontakten mellan oss känns viktig. Jag pekar på kranen. Han sätter på den med sin röda hand. Kranen färgas röd men Kalle tittar mest fascinerat på det rinnande vattnet och lyssnar till porlet. Jag låter honom titta.

Efter en stund föreslår jag att vi ska tvätta penseln (utmaning). Försiktigt för han toppen av penseln med de nu röda penselhåren mot vattenstrålen. Wow! Vattnet blir plötsligt alldeles rött! Vi gläds tillsammans. Han drar undan penseln och då slutar vattnet vara rött. Han upprepar proceduren många gånger tills färgen i vattnet blir mer rosa än röd. Han bestämmer när vattnet färgas rött och när det blir genomskinligt. Nu sitter bara den röda färgen kvar närmast skaftet. Jag visar honom hur man kan klämma på penseln och då kommer igen mer röd färg i vattnet. Han härmar mig och klämmer tills all färg är borta och vattnet strilar genomskinligt i handfatet igen.

Vi går tillbaka. Kalle ställer sin pensel bland de andra penslarna med borstet uppåt. Tillsammans sätter vi upp hans målning på väggen.

Måleriet på pappret tog 5 minuter, att måla sig på handen 5 min och att tvätta penseln tog 10 min. Vi hade inte bråttom.

Den här utforskande, lekfulla och sinnliga upptäcktsfärden varade ungefär 20 minuter. Kanske kan denna korta, tillåtande stund vara avgörande för Kalles inställning till skapande och måleri i framtiden.

Jag går hem och njuter av att jag har ett så meningsfullt och viktigt jobb. För mig har vår ordlösa dialog och Kalles förundran satt sig som en gnistrande pärla i mitt pedagoghjärta.